Brittgården

Brittgården är ett bostadsområde i östra Tibro som har väckt känslor. Området började byggas 1959 och därefter i etapper fram till 1969. Sverige befann sig i en expansiv period, de så kallade rekordåren. Inflyttningen från landsbygden till industriorterna ökade. I Tibro beslöt man att bygga området Brittgården för att tillgodose det ökade behovet av bostäder till arbetare inom möbelindustrin och barnfamiljer.

Brittgården

Brittgården ritades av Ralph Erskine, en av våra internationellt mest kända arkitekter.

Erskine är känd för sina nyskapande idéer och okonventionella lösningar. Han hade som ambition att skapa bra, sociala boendemiljöer med funktionella bostäder, samtidigt som han ville sätta sin arkitektur på kartan.

Blandad bebyggelse

Erskine ville anpassa bostäderna för alla, unga som gamla. I Brittgården ritade han en blandad bebyggelse. De fyra våningar höga flerfamiljshusen omringar området. Lägenheterna, drygt 350 stycken, uppläts som bostadsrätter med Riksbyggen som förvaltare. Husen förseddes med loftgångar där grannar skulle kunna mötas på ett naturligt sätt.

I södra delen av området ligger de låga atriumhusen med sina inhägnade gårdar. Dessa var egnahem. Gårdsplanken med sina karakteristiska faluröda luckor kunde man dra ifrån eller för, beroende på hur mycket insyn och kontakt man ville ha med andra. Inom området finns även ett kvarter med 25 radhus i en eller två våningar.

Samhälle i samhället

Brittgården skulle vara ett samhälle i samhället. Under 1960-talet började kvinnorna komma ut i yrkeslivet. Då skulle området kunna erbjuda mer service såsom mataffär, samlingslokaler och daghem. Livsmedelsbutiken Brittgårdshallen öppnade 1966 men det dröjde innan det fanns tillräckligt med daghemsplatser och en skola på nära håll.

Bilar tilläts inte inom området. På innergården skulle de boende kunna umgås och barnen leka med varandra. De många olika vägarna till och från husen skapade nästan en labyrintisk känsla. Vissa av trädgårdsgångarna planerades först en tid efter inflyttningen. Erskine ville först se hur de boende rörde sig inom området.

Känd arkitektur

Brittgården blev känt för sin arkitektur. Loftgångarna, de liggande fönstren, de kraftiga balkongkonstruktionerna och de asymmetriska takhöjderna var nya inslag. Många kom på studiebesök, även från andra länder.

Nedgången för Tibros möbelindustri började i slutet på 1970-talet. Under 1980-talet drabbade lågkonjunkturen orten hårt och lägenheter kom med tiden att stå tomma i Brittgården.

1988 tilläggsisolerades flerfamiljshusen med dagens gråa fasadskivor, för att få ner energikostnaderna. De ursprungliga vita fasaderna försvann. 1992 revs ett av flerfamiljshusen trots protester från riksantikvarieämbetet och Erskine själv.

Renässans

Mellan år 2001-2013 ägdes och förvaltades Brittgården av Bertil Lindström. Med hans stora engagemang och goda relationer med sina hyresgäster står nu inga lägenheter tomma i dag. Ralph Erskines idéer om en demokratisk arkitektur har stått som förebild för Bertils arbete och så även idag. Brittgården upplever nu en renässans, som det så väl förtjänar. Det kommunala bolaget Tibrobyggen köpte Brittgården 2013.